fredag 19 mars 2010

Vi väntar på lugn och ro...

...men det verkar dröja...

Vi har firat födelsedagar, GRATTIS i efterskott till Filip som nu är 15!!, Bella 20 och snart mamma M 43... Tiden går.



På torsdag kommer vi att säga au revoir (betyder "på återseende") till lilla Vilya i Maria Magdalena Kyrka på Söder, och hennes grav kommer att finnas på en stor skogskyrkogård i Solna, nära Karolinska där hon fick tillbringa sina dagar. Det skulle kunna bli en fasansfull dag men jag tror att vi alla ska försöka göra den till en bra dag, trots allt. Robin och Amanda har kämpat hårt nu sedan den 25 februari, men mycket återstår innan livet kan fungera igen.



Ett djupt och öppet sår måste läka, även om det kommer att finnas ett ärr kvar för evigt.
Minnet av en liten flicka, som fick stanna ett ögonblick, men som lämnade spår och gjorde skillnad.
Vi har nog alla undrat vad Gud ville med detta, eller om Han ens finns när något sånt här händer... Jag hoppas och tror att Gud ska beskydda lilla Vilya, och även hennes förtvivlade föräldrar.



Här hemma rullar livet på med ovisshet beträffande familjen, huset och det mesta. Igår kväll hade vi en visning vilken resulterade i ett bud på huset, ett riktigt bra bud, och detta kommer vi att acceptera. Detta innebär att vi måste hitta någonstans att bo. Eftersom vi tackade för oss beträffande Övre vägen 43, för ett par veckor sedan, vet vi inte om den möjligheten finns kvar, men vi kommer att undersöka saken.
Återstår: Mönsterås eftersom det inte finns större lägenheter i Timmernabben... Nu börjar alltså den spännande jakten på något som passar oss..

En mycket speciell känsla av frihet infinner sig nu. Nu ska vi verkligen tänka till kring hur vi vill ha det och vad vi ska prioritera. Häftigt.

Kanske har det senaste årets händelser gjort oss klokare? Hoppas det. Nu vill vi ha lugn och ro. Vi vill att alla våra ska må bra - det är dags nu.

TRO, HOPP & KÄRLEK


För ett år sedan dog Janne på mitt gamla jobb. Himmel så mycket som hänt sedan dess. Bra och dåligt.
Idag fick jag två bra besked om förändring. Kan vi se det som ett tecken? Ett förebud om att en ny tid börjar, som blir lite lugnare och bättre??

Hit ska vi!! Vill ni följa??

Inga kommentarer: